Vyacheslav Dombrovsky, Stockholms handelshögskola, och premiärminister Valdis Dombrovskis.  Foto: Valsts kanceleja.   Nya politiker i Lettland kommer från Stockholms handelshögskola Av Arne Bengtsson, uppdaterad 11.10.2011 Lettlands nya regering ska ledas av premiärminister Valdis Dombrovskis. Men några av de viktigaste reformerna har föreslagits av akademiker som är verksamma vid Stockholms handelshögskolas dotterskola i Riga. Sociologen Roberts Kilis som undervisar vid skolan blir troligen den nya koalitionsregeringens utbildningsminister. Hans förslag till genomgripande reformer av utbildningsssystemet, från förskola till universitet, har lyfts upp i topp i regeringsförklaringen.   Bland Roberts Kilis förslag finns statliga studielån till studenter vid universiteten, en modell som delvis påminner om den svenska.   Ekonomen Vyacheslav Dombrovsky, som också undervisar vid Stockholms handelshögskola i Riga, har utarbetat ett förslag till nytt skattesystem. Inkomstskatten ska sänkas med 9 procent medan momsen och fastighetsskatten ska höjas.   Vyacheslav Dombrovsky är Reformpartiets kandidat till finansministerposten, men han kanske får nöja sig med att bli ekonomiminister eller ta hand om något annat departement.   Både Roberts Kilis och Vyacheslav Dombrovsky tillhör expresident Valdis Zatlers Reformparti, ett högerliberalt nytt parti som nu bildar koalition med premiärminister Dombrovskis  högerliberala Enhet och lettisknationalistiska Nationella alliansen. De tre partierna har tillsammans 56 av parlamentets 100 mandat.                                                          Valdis Zatlers har förlorat och vunnit. Foto: Valsts kanceleja     Zatlers Reformparti, störst i koalitionen med 22 mandat, fick ge upp sin plan att regera med valets vinnare, socialdemokratiska Harmonicentern, som domineras av ryskspråkiga väljare och politiker. Som kompensation har Reformpartiet fått igenom mycket av sina politiska krav i den nya koalitionen.   Förutom utbildnings- och skattereformerna har partiet fått med att regeringen ska verka för att ena samhället över de etniska gränserna. Och inte minst lyfter koalitionen fram kampen för rättsstaten mot korruption och oligarkers inflytande i politiken. Den frågan var viktig för Valdis Zatlers, när han som president beslöt upplösa parlamentet och utlysa nyvalet.   Zatlers har också fått med en personlig hjärtefråga. Han vill ändra konstitutionen så att presidenten väljs av folket och inte av parlamentet, och han vill själv bli Lettlands förste folkvalde president. För att ändra konstitutionen krävs stöd även från oppositionen, eftersom det går åt 67 röster i parlamentet.   Zatlers Reformparti har dessutom försäkrat sig mot att bli överkört i någon fråga av Enhet och Nationella alliansen. Reformpartiet har helt enkelt tilldelats vetorätt i koalitionen.   Nationella alliansen har fått betala en del för att Zatlers Reformparti skulle överge Harmonicentern och gå med i en koalition med nationalisterna - den konstellation som Dombrovskis Enhet ville ha.    Nationella alliansen har skrivit under på formuleringen att ingen etnisk eller social grupp i dagens Lettland är juridiskt eller moraliskt ansvarig för den sovjetiska ockupationen och dess konsekvenser. Men partiet har lagt till en kommentar att det kan finnas individer vars ansvar för ockupationens konsekvenser inte går att förneka.   I regeringsförklaringen heter det också att koalitionens mål är ett sammanhållet och inkluderande samhälle. Det sägs att följderna av historien kan övervinnas när man fördömer totalitära regimers brott och skapar ett starkt Lettland genom rättssamhälle och enat, inkluderande civilsamhälle.      Regeringen vill se ett sammanhållet och inkluderande samhälle. I Riga är hälften av invånarna icke-letter.     Nationalisterna har även fått acceptera att registreringen av medborgarskap ska förenklas för barn som föds av icke-medborgare i Lettland. Dessutom talas det i regeringförklaringen om den kulturella mångfalden i Lettland och bevarandet av minoritetskulturer.   Nationella alliansen har helt fått släppa sitt förslag att staten ska ha ett program för ryskspråkiga invånares flyttning till Ryssland.   Vidare finns en skarp formulering där regeringsförklaringen fördömer alla yttringar av extremism från politiska partier. Den som bryter mot ett nationellt accepterat beteende och behandlar extrema idéer på ett tvetydigt sätt kommer omedelbart att befrias från sin post, heter det.   För att acceptera en koalition med Nationella alliansen har Zatlers Reformparti och den liberala falangen inom Enhet helt enkelt sett till att omgärda nationalisterna med regelverk.   I stället har Nationella alliansen bland annat fått med sin hjärtefråga att lettiska språket ska vara enda nationella och officiella språk för hela befolkningen i den offentliga kommunikationen, och att bruket av lettiska ska öka i det offentliga rummet.   Regeringsförklaringen tar också upp doktrinen om återupprättandet av Lettlands självständighet 1990. Den första självständigheten avbröts av Sovjetunionens aggression, ockupation och olagliga annektering, konstateras i regeringens dokument.                                                           Nya budgetnedskärningar väntar Lettlands folk.     Den store vinnaren i regeringsspelet är kanske premiärminister Valdis Dombrovskis. Medan de respektive motståndarna i Reformpartiet och Nationella alliansen slitit med sina ideologiska konflikter, har den i nationella frågor pragmatiske Dombrovskis utan större möda fått igenom sin makroekonomiska politik.   Den bygger på fortsatt strikt budgetdisciplin. Underskottet i statsbudgeten får inte överstiga 3 procent av BNP nästa år, och därför krävs nya nedskärningar. Fattigpensionärerna får vänta på indexuppräkning av pensionen till 2013. Statens upplåning ska inte öka, och låneprogrammet med IMF, EU, Sverige med flera ska avslutas i december.   Alla nödvändiga och rimliga åtgärder ska vidtas för att Lettland ska kunna ansluta sig till eurozonen 2014, heter det i regeringsförklaringen.   Men Lettlands kanske största sociala och ekonomiska problem, befolkningsminskningen genom emigration och låga födelsetal, ägnas bara ett par rader i slutet av dokumentet. Där finns endast allmänna formuleringar om aktiva åtgärder för att förbättra den demografiska situationen, främja fertiliteten, minska utflyttning och främja återflyttning.   Valdis Dombrovskis kommer formellt att få presidentens uppdrag att bilda den nya regeringen tidigast 17 oktober, då sittande regering avgår. Samma dag håller det nyvalda parlamentet sin första session.    Om inte president Andris Berzins tänker släppa en politisk bomb och utse någon annan till regeringsbildare, lär Dombrovskis koalition godkännas av de folkvalda senast den 19 oktober.