Valdis Dombrovskis Ny regering i plågat Lettland Stockholm (TT) 12.03.2009   Lettland har fått en ny regering som ska rädda landet från konkurs.  Valdis Dombrovskis godkändes på torsdagen av parlamentet som ny premiärminister för en högerinriktad fempartikoalition.  Röstsiffrorna blev 67 för och 21 emot.  37-årige Dombrovskis uppdrag är att ta EU:s sämsta ekonomi genom ett stålbad av nedskärningar.  Misslyckas han uteblir krislån från omvärlden, statens kassa sinar till juni och en fruktad devalvering väntar.  Lettlands väl och ve, men också de svenska storbankernas framtid, vilar i Dombrovskis händer.  - Det är bäst för Sverige att Lettland klarar sig, konstaterar nationalekonomen Morten Hansen i Riga.  En devalvering i Lettland skulle påverka hela Baltikum och ge väldiga kreditförluster för Swedbank, SEB och Nordea. De flesta lånen har nämligen tagits i euro.  Den nya koalitionen möts med skepsis.  - Det här blir ingen stark regering. Den måste genomföra mycket impopulära åtgärder, skära utgifter, sänka löner och kanske även höja skatter, säger Janis Ikstens som är statsvetare vid Lettlands universitet.  Kravaller  Förra regeringens åtstramningar möttes av massprotest och kravaller. Då hade de offentliga lönerna sänkts med 15 procent. Nu kräver den nya regeringen 20 procent till i lönesänkning.  - Över 150 grundskolor och 20 yrkesskolor hotas av stängning, säger Ilze Trapenciere vid lärarfacket Lizda.  Men om Lettland ska få ut nästa livsuppehållande dos av krislånen på 7,5 miljarder euro från bland andra EU, IMF och Sverige, måste villkoren följas strikt. Det förklarade den lettländska centralbanken på torsdagen och sänkte samtidigt räntan.  Morten Hansen, som leder ekonomiska fakulteten vid Stockholms handelshögskola i Riga, håller med.  - Lönesänkning är nödvändig under fast växelkurs för att öka konkurrenskraften. Och enligt IMF-planen kommer pengarna i delutbetalningar när delmål är uppfyllda. Genomför det eller bli utan pengar!  Fattigdom  Samtidigt medger Hansen att det verkar nästan omöjligt att skära motsvarande elva miljarder kronor till i budgeten. IMF kräver budgetunderskott under fem procent, men Lettlands ekonomi spås minus tolv procent i år.  Valdis Dombrovskis vill därför omförhandla villkoren och öka budgetunderskottet till sju procent. Han vill slippa sänka pensionerna, som för de fattigaste åldringarna ligger neråt motsvarande tusen kronor i månaden.  Med matpriser nästan som i Sverige är deras vardag redan en ojämn kamp för överlevnad.  Bland bättre bemedlade finns det de som gått ned 40 procent i lön för att behålla sina jobb. Hela Lettland är skakat av krisen. Arne Bengtsson/TT     Fakta: Lettlands regering Lettlands femtonde regering sedan självständigheten 1991 har en majoritet på 64 av parlamentets 100 mandat. Den består av Folkpartiet (konservativt), De grönas och böndernas förbund, Ny era (liberalt), Medborgarunionen samt Fosterland och frihet (båda nationalistiska). Största oppositionsparti är vänsterinriktade och ryssdominerade Harmonicentern. Ny era som varit i opposition sedan 2006 får nu nyckelposter genom premiärminister Valdis Dombrovskis (tidigare EU-parlamentariker), finansminister Einars Repse, ekonomi- och näringsminister Artis Kampars och inrikesminister Linda Murniece. Ny eras antikorruptionspolitik har ofta skapat konflikter med Folkpartiet och De grönas och böndernas förbund, som anses korrupta och styrda av oligarker. De två partierna fällde den förra koalitionen som leddes av Ivars Godmanis. (TT)     Bakgrund: Lettlands ekonomiska kris Mellan 2000 och 2007 hade Lettland EU-områdets snabbast växande ekonomi med nära nio procent i årsgenomsnitt.  Tillväxten drevs med lån till billig ränta från de svenskägda bankerna. Krediter, fastighetspriser, inflation och löner ökade långt mer än produktiviteten. Hushållen överbelånade liksom staten.  Den överhettade ekonomin vände i recession i fjol och BNP minskade med över tio procent sista kvartalet.  Samtidigt knäckte finanskrisen Lettlands näst största bank. Staten måste ta över och gjorde slut på sina pengar. Då krävdes krislån på 7,5 miljarder euro från EU, IMF, Sverige med flera.  IMF ville att valutan skulle devalveras, men Lettland vägrade och stöddes av Sverige som fruktade svåra följder för bankerna.  I stället krävs nu upprepade hårda nedskärningar för att lånevillkoren ska uppfyllas och utbetalningar fortsätta. Utan lån blir staten bankrutt på några månader.  I år väntas BNP minska med tolv procent. För nästa år spås också minskning samt ökning av arbetslöshet från nuvarande 12 till 16 procent.  Lettland har 2,3 miljoner invånare och levnadsstandarden beräknas till cirka hälften av EU:s genomsnitt. (TT)   Mer bakgrund ↓ © grannland 2009